Ljud runt omkring oss

Syfte – Varför?

Alla barn kommer inte i kontakt av olika anledningar med musik i hemmet och har inte så många musikaliska erfarenheter att reflektera över. Musik är en av flera olika uttrycksformer vi enligt förskolans läroplan behöver lyfta i vår undervisning.  Vi vill göra barnen uppmärksamma på ljud i sin omgivning och låta dem uppleva den genom musik och rörelse som uttryckssätt.

Mål i Lpfö 18 – Vad?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

Tillvägagångssätt – Hur?

STEG 1: Vi sitter alldeles tysta i en ring på golvet. Vi lyssnar och uppmärksammar de ljud vi hör runt omkring oss. Vi provar att göra dem med munnen och kroppen på olika sätt till exempel genom att smacka, klicka, klappa,  stryka med händerna med mer. Vi fortsätter att pratar om vilka ljud man kan höra:

• På förskolans gård (grävmaskin, spadar, skratt, cyklar, fåglar, hinkar).
• Ute i skogen (fågelkvitter, trampa på löv, vinden, hund).
• I bilen (radion, bilsus, tutan, bältet, växel).
• Hemma (syskon, stekpanna, koka ägg, tv, mamma, pappa, katt, borsta tänder).
• På affären (kundvagnen, scannern, påsar, rullbandet).

Vid varje ljud stannar vi upp och försöker härma ljudet med munnen och på kroppen. Vid flera tillfällen stannar vi upp och samtalar om ljuden och vad barnen relaterar till olika ljud. Någon berättar om ett besök på affären, en annan om en bilfärd och en tredje om gårdagen på förskolan. Medan vi samtalar och provar ljuden samlar vi den på ett papper ibland som text men ibland som en bild. När vi samtalat en stund tittar vi på de ljud vi samlat ihop och väljer fem stycken vi kan fortsätta jobba med.

Vi valde vind, tuta, katt, cykel och rullband.

STEG 2: Vi gör ljuden några gånger och sen funderar vi på hur man skulle kunna röra kroppen som vinden, tutan, katten, cykeln och rullbandet. Vi delar upp oss i två grupper, ljudgruppen och dansgruppen, samt en ledare. Ledaren ska nu ropa ordet på det ljud ljudgruppen ska göra och dansgruppen rör sig/dansar. Pedagogen fungerar först som ledare för att aktiviteten ska bli tydlig för alla. Sen alternerar vi ledare och grupper.

STEG 3: Ledaren bestämmer sig för en bestämd ordning och vi skriver/ritar ner ordningen på ett papper efter varandra. Vi använder vår TV för att projicera upp bilden på väggen så att alla ser ordningen. När vi gått igenom den och alla vet vilken ordning ljuden kommer i är det dags att framföra vår komposition. Vi använder en iPad för att filma och använda vid ett senare tillfälle för reflektion.

Reflektion och analys

Det syns tydligt att barnen blivit mer uppmärksamma på sin omgivning och lägger märke till detaljer. Barnen kommer ofta spontant och berättar om en upplevelse och vilka ljud som fanns där. De har även i vissa fall tänkt ut egna rörelser till ljudet. Det leder till fina samtal mellan både vuxna och barn, men också mellan barn. Det har blivit populärt att ha samling för sina kompisar då barnen följer efter varandra och deras nyfunna ljud och rörelser. Vi pedagoger kan när det behövs gå in och utmana barnen till nya tankar. Vi ser att de barn som har någon form av språkstörning eller ett annat modersmål ger sig in i aktiviteten på lika villkor som sina kompisar. I samtalen kring de olika erfarenheterna övas språket på ett naturligt och lustfyllt sätt. Även föräldrarna blir delaktiga i barnens upptäckter och det har varit positivt för vårt samarbete mellan förskolan och hemmet.