Nyfiken på närmiljön

Syfte – Varför?

Att ge barnen möjlighet till att utforska sin närmiljö. Att ge barnen möjlighet att stimuleras av olika upplevelser och platser i närmiljön för att sedan kunna utmana dem vidare i olika bygg- och skapandematerial.

Mål ur Lpfö 18 – Vad?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

Tillvägagångssätt – Hur?

Förarbete
Vi i arbetslaget diskuterade en ingång i temat. Hur kan vi göra barnen nyfikna på närmiljön? Vår förskola, Solgården, är grönflaggcertifierad och ligger i Borås. Vår stad är också känd som en skulpturstad. 2008 kom Pinocchio till Borås och rakt in i våra hjärtan, en 9 meter hög staty. Den står i riktning mot högskolan och vidare bort mot Sjöbo, där vår förskola ligger. Hur ser han på staden? Kunde det vara en intressant ingång för barnen – att utforska vår närmiljö genom Pinocchios ögon? Vi bestämde oss för att pröva.

Igångsättning
En dag tog vi bussen ner till stan för att hälsade på Pinocchio. Där hittade vi en skatt, en riktig skatt. Skatten bestod av ett brev och en resväska full med material till att bygga upp vår egen Pinocchio. I resväskan låg också en kamera och ett uppdrag: Fota och berätta om ditt favoritställe i närmiljön. Tillbaka på förskolan byggdes vår egen Pinocchio upp och barnen lånade hem kameran en vecka var. Det har medfört att vår dokumentationsvägg på förskolan undan för undan har  fyllts på med barnens bilder på närmiljön.

Fortsättning – vuxeninitierat
Ibland växer Pinocchios näsa och då är han jättenyfiken och ger barnen olika uppdrag; såsom att utforska jaget i olika material, jobba med olika känslor, låta ljuset måla och fånga våra egna skuggor, plocka in naturens färgskiftningar och leta upp vägen till förskolan på kartan.

Fortsättning – Nya frågor väcks hos barnen (barninitierat)
En dag hör jag ett barn säga: Tänk om Pinocchio var levande och kom och hälsade på oss på riktigt? Så skojigt det skulle se ut. Då skulle hans huvud synas över taket där. Undrar vilken väg han skulle gå? Detta var en intressant fråga som vi valde att jobba vidare med. Vilken väg skulle Pinocchio gå? Därför  bestämde vi oss för att hoppa på bussen och hälsa på honom igen. Denna gång hittade vi en karta. En karta som visade vägen från Pinocchio till vår förskola och vi bestämde oss för att följa den. På vägen träffade vi några intressanta figurer och platser som vi stannade till vid; skulpturer, byggnader och platser som barnen fascinerades över och som vi ville fördjupa oss i. Vi fotade för att minnas och har sedan återvänt till platserna för att uppleva dem igen. På förskolan har vi sedan synliggjort vägen med barnens fötter och stora skapande som symboliserar platserna.

Första stoppet blev hos en skulptur som är gjord av silverbokstäver. Den har namnet House of Knowledge. En skulptur som man kan gå in i. Detta intresserade barnen. Massor av upptäckter gjordes under denna upplevelse, så när vi kom tillbaka på förskolan bestämde vi oss för att göra en egen skulptur av bokstäver i materialen saltdeg och silverfärg. Nu har vi en egen Knowledge som barnen döpt till Silvergodis och som hänger i taket i ett gammalt paraply.

Andra stoppet var Borås Arena. En dag gick vi in och hälsade på och fick känna på gräset där de stora fotbollsspelarna spelar. Detta var mäktigt! Vi sprang ut på mittlinjen och hälsade på publiken, sprang ner till hörnflaggan, tillbaka till mittlinjen och ner till nästa hörnflagga. Detta var dagen då vi alla var stora fotbollspelare. När vi kom tillbaka på förskolan tillverkades en fotbollspelare av kartong och kläder för att minnas och synliggöra platsen.

Tredje stoppet var Borås Djurpark. Många spännande djur har tilltalat barnen men jag undrar om inte dagen då vi fick klappa en noshörning var störst. Denna känsla ville vi sedan förmedla och behålla på förskolan så vi gjorde en egen noshörning av kartong och en gammal nålfiltsmatta.

Fjärde och sista stoppet var det högsta huset på Sjöbo. Oj så högt (12 våningar)! Vi gissade att det var högre än Pinocchio. Det hade många fönster och balkonger. Undrar hur staden ser ut om vi tar hissen upp till 12:e våning? Ja detta var en upplevelse. Långt långt där borta står Pinocchio och framför oss har vi hela staden. Så smått allt ser ut där nere. På vägen hem kom funderingarna: Hur ska vi kunna göra höghuset? Alla sidor på höghuset fotades och en stor kartong i källaren blev räddningen. Vi har tittat noga på fotografierna, målat väggar, räknat och klippt ut fönster, räknat och vikt balkonger, skurit ut dörrar, målat fönsterlister, gjort taket av svart tyg, gjort stuprör av sugrör och textat skyltar. Nu står det där på vår förskola – det högsta huset på Sjöbo med 60 balkonger, 262 fönster och 3 stuprör.

Reflektion och analys

Oj vilket år! Vi har haft fantastisk roligt. Pinocchio blev en stor vän till oss och hans nyfikenhet smittade av sig i  olika perspektiv. Genom detta arbetssätt har alla områden i läroplanen vävts ihop: socialt/inflytande, normer och värden, språk och kommunikation, naturvetenskap, teknik och matematik. Jag märker också att genom att uppleva tillsammans med alla våra sinnen, jobba vidare på djupet och synliggöra i gemensamt skapande väcks lusten till att vilja lära mer. Känslan av att vara en del av något stort tillsammans har betydelse. Att känna glädje och en stolthet gör att vi växer och blir sugna på fler äventyr. Precis som i sången som vi sjunger varje gång näsan växer:

Pinocchio Pinocchio ut på äventyr
Pinocchio Pinocchio ser ut över staden
Pinocchio Pinocchio är våran nya vän
Pinocchio Pinocchio nyfiken som bara den