Vem får vi mjölken ifrån?

Syfte – Varför?

Vårt huvudsakliga syfte har varit att utveckla barnens språk. När vi till exempel upptäckte att barnen inte förstod att smör görs av mjölk kom vi på att vi skulle arbeta med mejeriprodukter. Barnen är mellan 1-3 år och gruppen är flerspråkig.

Kopplingar till Lpfö 18 – Vad?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

Tillvägagångssätt – Hur?

Vår utgångspunkt i projektet var att barnen och deras vårdnadshavare skulle ta med sig en bild på ett sommarminne utifrån vårt gemensamma fokusområde ”hållbar utveckling” och/eller vatten. Utifrån barnens bilder på vatten, hagar, djur, djurparker märkte vi i vår undersökningsfas att barnen var särskilt intresserade av djur, deras läten och då särskilt kor. Vi ville fördjupa barnens intresse för djur genom att ge en ökad förståelse för hur djuren lever. I vår undervisning utvecklades barnens lärande kring färger, former, matematik och språk.

Syftet med projektet var att ge barnen ökade kunskaper och kännedom om olika ord och begrepp, men även att det är viktigt att vi värnar om djuren. I projektet ville vi använda naturmaterial ute och inne. Vi gjorde begreppskartor, läste böcker om kor (till exempel Mamma Mu), använde oss av olika estetiska uttrycksformer, såg filmer och lyssnade på radioprogram från Utbildningsradion. De olika undervisningsaktiviteter som genomfördes var bland annat:

• Vi genomförde en tankekarta tillsammans med barnen där vi såg att barnen var intresserade av bondgårdsdjuren (vi valde ut kon utifrån barnens nyfikenhet och intresse).
• Barnen fick rita kor med svart tuschpenna med duplo-kor på bordet som förebilder så det kunde se, känna och uppleva dem.
• Barnen fick arbeta med lera och bygga hus till korna av lera (lerkuber och slickers). Vi byggde även utomhus av stenar och pinnar.
• Vi utmanande barnen med andra material så som kapla, lego och klossar för att bygga hus till djuren i barnens lekar.
• Vi besökte kor och då upptäckte barnen att korna var smutsiga så vi gick hem och plockade fram baljor, svampar, diskborstar för att barnen skulle kunna tvätta korna (empati).
• Vi använde ljusbordet så att barnen kunde rita kor samtidigt som de fick lyssna på hur kor råmar (visuellt och hörselintryck).
• Vi sådde gräsfrön till korna så de skulle få mat och undersökte hur gräset växte med mikroskop. Vi kom även in på gräs och hö.
• Vi besökte en bondgård med kor och barnen blev nyfikna på deras bajs. Vi fick med oss lite hem till förskolan. Av bajs och halm kan man bygga hus, vilket vi gjorde.
• En dag hittade vi en kalv i skogen som hade tappat bort sin mamma (leksaksdjur). Kalven frös och var hungrig och barnen ville hjälpa till och ta hand om kalven (empati). Vad äter och dricker kalvar egentligen?
• Vi upptäckte att barnen blev nyfikna på mjölk och gjorde därför olika experiment med mjölk.
• Vilka produkter kommer från kons mjölk? Vi la till begreppet mejeriprodukter och undervisade praktiskt hur man gör smör, yogurt och ost som barnen sedan fick smaka.
• Matematik: Vi kom in på antalet fyra – kon har fyra ben, fyra klövar, fyra spenar och fyra magar.
• Vi byggde en stor ko på avdelningen tillsammans med barnen. Vi tränade på kons olika kroppsdelar, samt vad de fyra magarna heter (våmmen, nätmage, bladmage och löpmage).

Reflektion och analys

Under hela tiden projektet la vi till nya begrepp och ord i en ”ordlista” utifrån barnens tankar och frågor. Vi ändrade om i miljön och dokumenterade hela processen. Vi valde också att för vår egen analys av arbetet ställa frågor till barnen i början av projektet och sedan vid slutet av projektet. Resultaten blev ett språk och kunskapsdiagram där vi bland annat kunde se att när vi började projektet visste få barn varifrån mjölken kom (några hypoteser de hade var affären, kylen och mjölkpaketet) medan vid avslutning av projektet visste alla barn att den kommer från kon.

På frågan var bor korna svarade 15 av 19 barn i skogen och vid slutet av projektet visste alla 19 barn att kon bor i ladugården. Vad dricker kor? Alla 19 barn trodde i början att de dricker mjölk medan efter projektet visste alla 19 att de dricker vatten. Vad äter kor? I början av projektet svarade barnen jord och efter projektet visste de att korna äter gräs, klöver, hö, halm, havre och korn och alla kunde skilja på begreppen klöver och klövar. Ingen av barnen visste i början vad man gör smör, ost, grädde och yoghurt av, medan efter att de själva hade fått prova att tillverka mejeriprodukterna visste de att smöret, osten, grädden och yogurten kommer från mjölken.

Vi upplever att projektet har varit väldigt givande och även lärt oss själva olika ord och begrepp. Vi har fått kunskaper om våra barns ordförståelse. Vi har varit ute och sökt efter material, filmer, litteratur under projektets gång vilket har givit oss mycket egen kunskap om informationssökning. Vi har haft väldigt roligt tillsammans med barnen under projektets gång och varit lyhörda för åt vilket håll barnen utifrån sin nyfikenhet ville driva projektet vidare.